Det var exakt 96 dagar sedan jag fiskade havsöring senast.

När Julledigheten planerades så fanns självklart Skånes havsöringspremiär med i planerna. Jul och Nyår gick fort och nu var det dags att äntligen få väta flugan i havet igen.

Tanken var att åka ner över en dag till Råån och försöka lura upp någon av åns många havsöringar. Bara någon dag innan jag tänkt åka ner hörde Albin av sig och bjöd med mig ner på kustfiske på Österlen ihop med fiskekompisen Agne.

På sydkusten och Österlen kan man ha ett spännande fiske på riktigt grov havsöring.

Generellt är fisken större än de fiskar vi har på norra västkusten men färre i antal.

Själv har jag aldrig kommit i kontakt med någon av de stora havsöringarna i havet som stryker runt längs sydkusten men nu var det dags att göra ett nytt försök!

Vi lämnade Göteborg på söndagkvällen och kom fram till vårt b&b boende vid 21 tiden.

När vi installerat oss och kommit på plats då var det hockey på tv och flugbindning som gällde.

Jag har haft fullt upp denna vinter med alla möjliga saker och inte hunnit binda upp några större mängder flugor för kusten. Ett par mönster som man bör ha med sig i asken när man fiskar här nere är såklart Pattegrisen, märlor i olika storlekar, tobis, och gärna någon trattfluga i olika färger.

Dagarna innan vi kom ner hade det blåst kraftigt och varit hård sjö men morgondagen verkade lovande med lite vind och klart väder.

Första dagen

Steg vi upp, käkade frukost och var på plats vid havet innan solens uppgång.

Havet var relativt lugnt med gammal sjö som rullade in mot strandbrynet.

Känslan var på topp, det var så skönt att äntligen få ta på sig all utrustning, rigga spöt, välja fluga och ge sig ut på kusten i det svaga morgonljuset.

Vi blickade ut över det oändliga fiskeplatserna innan vi spred ut oss längs stranden och revet.

Sakta men säkert ljusnade det och vi fick vara med om en spektakulär soluppgång.

Efter att vi fiskat av en bra bit av stranden så drog vi vidare österut mot en annan plats som vi trodde på.

Det är annorlunda att fiska Skånes kust när man är van vid en helt annan typ av kustmiljö.

På västkusten fiskar man havsöring i långrunda vikar inomskärs i skydd av av skär och öar mot det stora öppna havet. På sydkusten är det öppet hav som gäller. Kuststräckan känns oändlig och det är inte lika självklart var man kommer att finna havsöringen om man inte är van.

Efter att ha studerat kartor och fått en del tips så hade vi en hel del platser som verkade intressanta.

Områden med rev och större stenar som bryter av den långa kusten är intressanta.

Vi fiskade effektivt av de stora områdena med spänning men utan någon framgång.

Den första kontakten fick Agne efter ett par timmars kastande. Vid en liten stenpir går en fin blank havsöring i 2kgs klassen upp och visar hela sidan när den vänder i ytan och det stramar åt i linan. Samma sekund så släpper flugan och krokning utgår.

En stund senare går jag ut på piren och lägger ett kast åt samma håll och då smäller det till i min fluga men heller inte jag krokar upp.

Vi fiskar av revet och bestämmer oss för att förflytta oss igen.

Nästa plats vi kommer till är en lite kortare sträcka där jag i tredje kastet får kontakt med en bra fisk.

Vågorna slår in mot revet och jag försöker hålla jämn fart på min trattfluga i de stora vågorna. Plötsligt känner jag ett hugg och ser ute i vitskummet hur en blank havsöring vänder om utan att fastna på kroken. Fasen också, det hade suttit fint med en landad öring nu tänkte jag..

Det går fort att fiska av denna  platsen och vi beslutar oss att åka tillbaka till platsen platsen vi var på innan.

Vinden har mer eller mindre lagt sig när vi kommer fram och nu i skymningen kändes det riktigt hett!

Agne fiskar av en liten vik mellan två rev och i det sista solljuset känner han något i flugan. Ett hugg, och ett till och ett och till sist krokas fisken! Havsöringen går upp i ett högt luftsprång och buder på en bra fajt!

Fisken landas ganska snabbt och i håven ligger resans första fisk!! öringen är blank och i ganska fin kondition med vita nästan genomskinliga fenor. Efter ett par bilder får den sin frihet tillbaka och simmar snabbt ut i viken igen.

Nu var det nästan svart ute så det var läge att dra sig hemåt.

En heldag på kusten tar på krafterna. Efter en pizza och en värmande whiskey slappade vi i soffan och snackade fiske tills det var dags att sova.

Nästa morgon var vi ute samma tid innan solens uppgång. Vi valde att lägga de första timmarna på platsen där Agne fick sin havsöring.

Det var kallare i luften och mycket mer vind en dagen innan. Man såg på vattnet att det redan färgats en hel del. Fisket skulle antagligen svårare idag än dagen innan..

Albin och Agne gick ut på ett av reven och fiskade av högra sidan medan jag valde att fiska av vänstra delen. Ljuset var otroligt vackert så innan jag började fiska så tog jag kameran ut och passade på att ta ett gäng bilder.

Vadade man ut en bit då kom det klarare vatten, fortfarande färgat men helt klart fiskbart. Jag fiskade rörligt hela tiden, 5 steg 2 kast, 5 steg 2 kast etc. Ett i riktningen som jag gick och ett ut mot djupare vatten. på det viset letar man av stora områden ganska effektivt. Vågorna byggdes upp höga på revet och när de var precis  bredvid mig var jag tvungen att hoppa så högt jag kunde för att inte sköljas över av det iskalla vattnet.

Jag fiskade av en lång sträcka utan en enda känning i flugan. Jag bestämde mig för att vända tillbaka och fiska av början på revet igen. När jag står där ute byter jag till en ny trattfluga i rosa/vita färger. Jag stripar in flugan och tittar på hur fint den rör sig i vattnet med lite fart. Då plötsligt från ingenstans kommer en havsöring upp ur det grumliga vattnet och börjar följa efter flugan. Hjärtat börjar slå och jag släpar flugan i jämn fart och hoppas att fisken skall ta men den vänder lugnt om och simmar ut mot djupare vatten igen. Ahhh, varför kunde den inte bara hugga tag i flugan??

Vi drar vidare till ännu en ny plats. Det har nu börjat blåsa riktigt kraftigt och vågorna gör att det blir svår fiskat. Vi alla fiskade med relativt snabba spön i klass 7 9fot så vinden var inte det största problemet utan det var svårt att fiska effektivt och ha bra kontakt med flugan i vågorna.

Platsen var ett stort rev med mycket stenar som bildade två stora pooler. Poolerna låg mellan land och revet och såg riktigt inbjudande ut. Här blev vattnet lite lugnare. Jag vadade ut en bit och fick ut bra längd i kasten med hjälp av vinden. Plötsligt hugger det till riktigt hårt i flugan och en gång till men inte heller nu fick jag krokat fisken. Jag fiskade nu med en stor Pattegris med långa speyfibrer. Antagligen tog havsöringen för långt bak i flugan…

Vi fiskar här en stund men känner att kusten börjar bli för hård här. Vattnets färg försämras och vågorna blev bara större. Det fanns inte mycket att göra än att pysa vidare hemåt men på vägen skulle vi ta ett stopp i Helsingborg och göra ett sista försök där.

Väl framme i Helsingborg ser vi i första viken att det är riktigt färgat vatten här med. Vi åkte vidare norrut en bit tills vi hittade okey vattenfärg. Nu började det skymma och vi hade bara ca 1,5 timme kvar på fisket. Vi fiskar systematiskt av den långa sträckan. Plötsligt ropar Albin JAPP!!  Någon sekund senare kommer ett par svordomar vinandes genom luften. En havsöring i bra storlek tog flugan precis inne vid fötterna på Albin när han skulle göra nytt kast. Han försökte med ett stramt mothugg men flugan kom flygandes ur munnen på öringen. Tafsen hade gjort en knut runt krok böjen på flugan i sista kastet och gjorde då att flugan fiskades baklänges och kunde helt enkelt inte fastna i munnen på fisken. Detta var den enda kontakten Albin haft under resan, maximal otur att just nu skulle det vara på det viset med bakvänd fluga…

Mörkret kom och vi fick inse att vi blivit besegrade av skånska kusten.

Enligt rapporter så har fisket varit ganska svårt denna premiärvecka. En del fiskare har dock lyckats ganska bra men överlag har det varit svårt.

Tack Agne och Albin för denna resan!
Och tack Albin för hjälpen med en del foton.

Om man vill ha havsöring så borde man nog satsa sina kort på å-fisket. Råån är en trevlig liten å med bra storlek på fisk. Det fångas mycket besor under denna kalla period som man bör behandla försiktigt och släppa tillbaka så fort som möjligt. Men det finns också en hel del blanka fiskar som kommer in i ån varje dag. Störst chans på blank fisk är på de nedre sträckorna närmast havet.

Jag skall själv försöka ta mig ner till Råån någon dag innan vår premiär här på västkusten.