Äntligen  var det dags för årets höstresa till underbara Mörrumsån.

Vi är ett gäng på 8 killar som träffas för att fiska, umgås och ha en go avrundning på lax och havsörings säsongen varje år. Denna gång skulle vi fiska i 3 dygn på två privata sträckor i Svängsta. Där bor vi fint i ett välutrustat hus ca 30m från den övre sträckans första pool.

Här flyter Mörrumsån relativt lugnt med ett par mer strömsatta ställen. Det finns ett par nackar som är nära till djupa hålor. Detta året köpte vi även till grannens sträcka på 700m så nu hade vi gott om plats att fiska på.

Vi kom fram till Mörrum på söndagen vid 16 tiden. När vi hade installerat oss så samlades vi på terrassen och riggade våra spön och linor. Valde flugor och snabbade oss ut  i älven.

Det var bra flöde på sträckan så mitt linval blev en flyt sjunk 23. Och flugavalet en klassisk Mörrumsfluga Ullsocken.

Vi bestämde att vi skulle köra fritt fiske och vi kunde fiska var vi ville men att fisket ändå skulle vara rörligt hela tiden.

Jag kände mig lite seg efter att ha kört hela vägen från Göteborg och sedan tagit en välkommstöl så jag tog det lugn och blev sist ner till älven.

Jag tog en liten promenad längs stigen och kikade ut över älven. Det var svårt att välja plats att lägga de första kasten på några av de mest spännande platserna var redan upptagna av kompisarna. Plötsligt ser jag en kraftig rygg bryta vattenytan mitt ute i älven en bit ner. Jag smög försiktigt ner och vadade i position. Kasten lades rakt över älven och mendades nedströms för att få lite extra fart på flugan. Fisken brydde sig inte det minsta utan fortsatte vaka med lugna ”head and tail” vak.

Jag nötte på en stund på platsen men utan någon reaktion från fisken. Det vakade en hel del laxar lite utspritt över hela älven men även dessa vakade lugnt och fint. Man såg tydligt att de flesta fiskarna var i riktigt bra storlek.

Längre ner på sträckan ser jag en fisk som vakar mycket aggressivare än dom andra. Småfisk sprätte i ytan runt om platsen där fisken körde runt.

Jag vadade närmre och närmre fisken och innan jag fick kastläge på den så hade jag sett fisken vaka 3-4 gånger på samma agrressiva sätt. Det fick bli ett flugbyte till min nya fluga som jag bundit kvällen innan avfärd.

Första utlägget ger inget när flugan sveper över ståndplatsen. Var fisken kanske ytterligare en bit ner tänker jag och rispar ut en meter runningline till. När jag drar flugan för andra gången blir det tvärstopp och jag känner de tunga gungningarna i spöet, fisken är krokad!!

Laxen går bestämt nedströms en bit innan den vänder tillbaka upp mot huggplatsen. Fisken är tung och jag pressar så hårt jag kan för att få in fisken.

Under fajten fipplar jag upp mobilen och ringer Oskar för att få hjälp att landa den. Oskar ringer runt till alla andra och dom kommer springandes ner för att möta mig.

När fisken väl ger med sig så står flera av kompisarna vid älvkanten och kan kolla på när jag landar resans första lax! En underbar känsla att landa en riktigt tung och rund laxhona på 96cm och ca 10kg!

Vi mäter och fotar fisken och efter en stunds vila så återfår laxen krafter och simmar fint tillbaka ut i älven.

Jag känner helt uppspelt och grymt glad över fisken som är min första Mörrumslax och dessutom mitt nya pb!

Det blir snabbt mörkt och några av oss bestämmer oss gör att ta en liten pause och bara njuta av att vi är på plats och ta ett par öl ihop på terassen.

Det snackas flugor och vad som är effektivast nu i mörkret. Svarta muddlers med gummiben kändes hett.

Men när vi senare är på plats ute i nattmörkret så känns det inte alls så hett som vi trodde. Inga dragningar i våra svarta nattflugor och heller inga vak.

Vi avbryter fisket runt 01:00.

————

På morgonen vaknar jag utan att nått alarm väcker mig. Det var skönt att ta en ordentlig sovmorgon och ladda ordentligt inför dagens fiske!

Några av kompisarna hade varit uppe tidigt och fiskat av de hetaste plaserna från 05:00.
Det hade då varit en hel del aktivitetmed mycket fisk som visat sig men inga hugg i flugorna..

Oskar Anderson hade fixat så vi hade tillgång till Abu Garcias sträckor. Oskar, Kalle och Daniel åkte upp och fiskade där under ett par timmar. Abus sträcka var perfekt med bra drag i flugan hela vägen. Daniel hade en bra dragning men tyvärr krokades inte någon fisk.

Några av oss tog det lugnt de varmaste timmarna mitt på dagen. Vi band flugor och snackade fiske.

När klockan blev 15 så samlades vi alla för en gemensam middag. En stadig chiligryta med ris och nachochips.

Kvällen, mellan 17-20 visade de tidigare veckornas fångststatistfik att det fångats fisk. Fisken jag fångade kvällen innan tog vid 19:20. Efter matkoman så vi var taggade när det var  dags att gå ut i älven igen.

Efter maten gick Oskar A, Martin och Daniel längst ner på den nedre sträckan. Där nere finns  en fin blankfläck ute i strömmen. Där hade vi haft dragningar och även sett fisk visa sig under dagen. När Oskars fluga sveper fram över fläcken suger det tag. Oskar kämpar med fisken som ger en grym fajt. Oskar pressar in fisken hårt för att kunna släppa tillbaka den fort.

Daniel och Martin hjälper honom att landa den fina laxen. En hona på 84 cm!

Fisken har ett mörkt huvud men en blank kropp. Killarna tyckte  att den såg helt nystigen ut. Fisken hade parasiter som såg ut som havslöss men svarta. Det visade sig senare att några erfarna laxfiskare sett den typen av löss förr och det är antagligen karplöss som laxen fått. Riktigt kul för Oskar A!

Själv gick jag i älven på de översta sträckorna. När jag fiskat där en stund blev ljuset sådär magiskt spännande. Då bestämmer jag mig för att gå ner till nacken där jag kände fisk tidigare på dagen. Kalle hade fiskat där en stund innan och han hade då sett en rejäl fisk vaka på platsen.

Med spänning lägger jag flugan rakt över huggplatsen. Nästan direkt suger det tag kraftigt i linan.

Jag tror först att det är sten jag fastnat i men när jag reser spöet kommer gungningarna! FISK!! Skriker jag upp mot kompisarna som fiskar en bit upp. Fisken stångar hårt och gör ett par bestämda rusningar upp och ner i poolen. Hela tiden vill den tillbaka till ståndplatsen där den hugg.

Jag pressar och försöker bända in den stora laxen som stångar där ute i det mörka vattnet. När fisken glider in nära mig så chansar jag och tar ett grepp framför stjärtslpolen. Fisken sprattlar till och det är omöjligt att hålla kavar den i en hand. Kompisarna kommer springandes och kommer till undsättning.

Jag backar upp på land och kompisen kan ta ett stadigt dubbelgrepp runt den tjocka stjärtspolen.

Laxen är tyngre och ger ett större intryck än fisken kvällen innan. Vi mäter också denna till 96cm mot mitt spö. Fisken släpps tillbaka i älven så snart den fått tillbaka krafter.

Jag är helt skakis och överlycklig av att ha tagit ytterligare en storlax!

Fisken tog på samma fluga som igår.

Jag ringde hem till min kvinna Karin och berättade nyheten! Grattis!! var det på Signeflugan idag igen frågade hon? Jag hade bundit flugan efter namnkalaset vi hade för vår dotter dagen innan jag åkte iväg till Mörrum.
Ja det var på samma fluga svarade jag. Då får du kalla flugan för Signe nu då.

Här är bild på den. Inget märkvärdigt egentligen men jag tycker materialen passar väldigt fin ihop. Flugan ser riktigt go ut i det brunaktiga humusvattnet!

Den Orange UV taggen och pearl (Frödin braid) kroppen utmärker sig fint som huggpunkt. Ihop med den tunna orange undervingen med 4 tunna koppar flashstrån och silhuetten av den svarta tjockare övervingen är viktig, även den har flash men i svart färg. Sen är det ett svart hen hackel i svart färg. Flugan är helt oförtyngd och fiskades bra med en 8 fot tafs i flourcarbon med en Flyt klump och sjunk 2/3 spets.

Flugor som är oförtynda får en mer levande gång i vattnet och dras snabbt ner i vattnet om man fiskar dom med sjunkande spetsar!

Det var otroligt skönt att få ytterligare en lax. Jag kände u ingen fiskestress alls utan kunde njuta, ta en pilsner och gå längs älven och kolla på alla som fiskade.

Även denna kvällen dog fisket av lite efter 20:30 tiden. Vi bestämde oss för att ta ett break och invänta det riktiga mörkret för att göra ett nytt försök på de nattaktiva havsöringarna som lurar i ån.

Under tiden kopplade vi av runt en öppen eld och grillade korv och satt och snackade en bra stund.

Lite större svarta flugor med gummiben åkte på och sedan började det nattliga nötandet.

Jag hade en och annan dragning i flugan men inget som vill ta hårt. Vi alla hade ett par drag i flugan och hörde fisk i mörkret men inte i närheten av vad vi har upplevt tidigare år.

Över lag kändes det som att det stod mycket mindre fisk i älven.

Vi droppde av lite olika tider under natten. Jag själv hamnade i säng runt 01:20.

—————————————

Även denna morgon sket jag i att ställa något alarm. Det blev en lång skön frukost med polarna. Några i gänget hade varit ute och nött av de nedre sträckorna tidigt på morgonen och även denna morgon hade visat sig en del fisk. Ett par hugg hade det blivit för grabbarna men inget krokat.

Efter frukost så gick jag och fiskade av från början till slutet på våran nu mycket långa sträcka. De nedre delarna där, Oskar A tog sin fisk var otroligt fina med snabbare ström och lite småpooler och blankfläckar lite var stanns. När min fluga sveper över en blankfläck så exploderar ytan precis vid flugan. Fisken vände snabbt i ytan och det såg ut som att den bara vill skrämma bort min lilla Signefluga, inte hugga den.

När Oskar A senare samma dag fiskar av samma pool hugger det till ordentligt. En riktig ”haklax” har tagit flugan! I samma stund som Oskar drillar sin fisk, ringer Alexander honom för att meddela att Simon som fiskar på de övre sträckorna nu fått napp!

Oskar drillar fisken hårt som han brukar och får in den till kanten. precis när han skall greppa tag i den så vänder den ut i strömkanten igen. Fisken försöker ta sig nedströms och över den snabba strömmen över nacken. Men Oskar pressar tillbaka den. Precis när det känns som att han har fått kontroll på situationen så släpper flugan…

Simons fisk drillas också hårt.

Tyvärr så hade fisken vänt på flugan, missat och krokats i magen.. Den lilla laxhanen kan snabbt landas och släppas tillbaka utan några direkta skador.

Mitt på dagen står jag och fiskar av en av de lugn flytande nackarna. Alexander kommer ner och ställer sig och tjötar med mig en stund medans jag fiskar.

Vi pratar om mitt lyckade fiske och hur kul det är att jag fått 2 fina laxar.
Precis när jag står och pratar om hur underbart det är när laxen hugger så smäller det till i fluglinan och rullen skriker!! Alexander blir lika förvånad som jag när laxen dundrar nedströms och gör ett jätte hopp upp i luften. FISK!! skriker vi båda. Kompisarna kommer springandes och precis när fisken landar i sitt nästa hopp så släpper flugan.. Aja jag kan inte klaga tänker jag och vevar in linan.

Lite senare på eftermiddagen har Alex haft kontakt med en riktigt fin lax högst upp på sträckan, gissningsvis en lax på ca 8kg trodde dom som såg när laxen högg, ruskade sig i ytan och sedan släppte. Trist att att den släppte då det var Alex första känning av lax. Det var också hans 3:e laxpass så bra jobbat ändå!

Vi åkte in till Mörrum för att köpa lite tafsar, linor och annat kul på All Fly Mörrum.
Där snackade vi fiske med gubbarna i shoppen och deras fiske den senaste tiden hade varit riktigt bra med ett par landade öringar och laxar.
Vi passade också på att käka på den lokala pizzerian. Oskar beställde en riktig flötpizza med kebab, pommes och kebabsås.. Det är man värd om man fått lax!

Vi kom tillbaka i bra tid inför kvällens fiske. Några av oss satte oss och band upp lite olika mönster inför kvällens fiske. Martin och Kalle är duktiga flugbindare!

Vi spred ut oss på lite olika delar av älven. Denna kväll var det relativt lugnt i poolerna och inte alls lika mycket hugg eller fisk som visade sig.

Sista kvällspasset bestämde jag mig för att verkligen satsa på nattfisket, jag ville nu ha mig en riktig stor havsöring. Men efter att jag nött på i mörkret med Alex och Oskar och bara haft en ordentlig dragning pallade jag inte mer. Jag tänkte att nu är det sista kvällen och bara ett morgonfiske kvar. Jag har ju fan slappat varje morgon och nu får jag skärpa mig.

Jag ställde klockan på 05:00 och somna samma sekund som jag ställt alarmet.

—————————————————

När jag vaknade dagen efter så kikade jag ut genom fönstret. Det var fortfarande väldigt mörkt ute och dagg och dimma låg som ett täcke över tomten.

En snabb macka och tyst som en mus smög jag mig iväg  längs skogsstigen. Jag hade bara ett ställe i tankarna och det var platsen där jag tog den senaste laxen och även tappade en dagen innan.

När jag kommer fram till nacken ser jag en stor fisk gå upp och bryta ytan. Ytan ligger som en spegel och jag tänker att nu måste jag vara försiktig. Signeflugan sitter på tafsen. Jag började en bra bit ovanför så att jag precis kunde svepa flugan över ståndplatsen. Jag fiskar flugan i hög fart genom att menda nedströms. I 4:e kastet känner jag en konstig vibration i linänden, jag hinner tänka ”undra om detta är fisk”. Sekunden senare stramar det åt och jag lyfter spöet. Laxen gör ett jätte hopp rakt upp i luften och det skvätter vatten åt alla håll. Den rusar upp och ner i polen och jag känner att detta är en bra fisk. Jag får fram mobilen och ringer Daniel som svarar lite segt, va är det, drillar du?
Jaaaaaa, kom hit och hjälp mig landa den!!

Jag kan inget göra den första tiden utan att bara hänga med när laxen stångar och rusar vilt i älven. Efter en stund så lugnar den ner sig och jag försöker ta ett enhandsgrepp över stjärten men laxen sprattlar till och det är omöjligt att landa den. Där jag står finns ingen direkt möjllighet att landa laxen på ett bra sätt då det är massa stenar längs kanten och ingen bra  yta att beacha den på. Jag blickar upp mot stigen och undrar varför det tar sån tid, jag behöver verkligen hjälp för att lösa situationen. Jag är precis i ett nytt försök att greppa stjärtspolen när jag ser att Martin kommer springandes. Jag tappar greppet igenoch laxen vältrar sig i ytan. Den snurrar runt och får tafsen runtkroppen och jag tänker att nu är det kört.

Då tar den en jäkla fart, rusar och hoppar rakt upp på land. Jag ser hur laxen hoppar runt bland stenarna och sedan faller i vattnet igen.  jag är helt säker på att jag tappat fisken.

Men när jag kommer fram  så ser jag att fisken står på botten precis inne vid land där den ramlat i. Jag greppar dubbelgrepp och kan ta tag i den.

Fisken har fått mycket stryk och dessutom ser Martin att den blivit illa krokad i gälen. Vi förstår att den inte kommer klara sig.  Jag håller fisken i strömmen i ca 20-30minuter i hopp om att den skall piggna till och dra iväg men tyvärr så klarade den sig inte.

Efter att vi mätt och vägt den så kan jag konstatera ytterligare ett nytt pb på samma resa! 103cm och 12kg!! Otroligt!

De flesta fiskade vidare fram till 15 tiden utan att ha några direkta hugg. Dock var det flera stora fiskar som visade sig i hela älven!

I detta gänget, (plus några andra kompisar som inte kunde vara med på denna resa) har vi ett vandringspris som delas ut till den som tar största fisken. Jag får nu äran att äga pokalen fram till nästa resa och äver gravera in mitt namn och en 12kgs lax.
Men till priset hör nu också ett tillhörande bad, oavsett årstid eller plats så måste den nya vinnaren ta ett dopp i plurret. Här står Kalle iförd vadare (!) och poserar med mig..

Som tack för att jag anordnar denna årliga resan fick jag en fin present av den duktiga flugbindaren Martin Zetterlund.
En klassisk Rusty Rat!

Tack så mycket alla vänner, det var ännu en rolig resa i gott sällskap!